onsdag 28 oktober 2009

Jobbkongress: Flogsta-Ekeby flitig motionär

Här följer en sammanställning över hur Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förenings motioner till Jobbkongressen den 28 oktober-1 november 2009 har tagits emot av partistyrelsen. Erik Pelling från vår förening är ett av ombuden från Uppsala län och han kommer givetvis att slå ett slag får våra motioner.
Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förenings motioner till Jobbkongressen den 28 oktober-1 november 2009:

Motion C49 För en ickediskriminerande äktenskapsbalk på riktigt.
Motion E7 Ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 25 timmars förskola.
Motion F3 För miljöanpassade resor i offentlig sektor.
Motion F75 Miljöpröva nya stormarknader utanför våra städer.
Motion H33 Kriminalisera svenskars sexköp utomlands.
Motion H43 Gör tortyr till ett brott enligt svensk lag.
Motion H44 Ta bort preskriptionstiden för mord och andra grova brott.
Motion H108 Lika rätt att begära faderskapstest.
Motion I54 Ett sekulärt öppnande av riksdagen utan inblandning av monarken.
Motion I69 Lagstifta om meddelarskydd i entreprenader.
Motion I71 Lagstifta om meddelarskydd i entreprenader.
Motion J47 Inför demokrati som krav vid svensk vapenexport.

Motion C49 För en ickediskriminerande äktenskapsbalk på riktigt
I motion C49:1–2 (Uppsala arbetarekommun) yrkas att en ny könsneutral äktenskapsbalk kompletteras med en bestämmelse om att ingen vigselförättare i trossamfund med vigselrätt ska kunna vägra att viga homosexuella samt att man uppmanar våra riksdagsledamöter att ta initiativ i enlighet med motionens intentioner.

Partistyrelsens utlåtande: Socialdemokraterna i riksdagen har i detta arbete haft ett öppet förhållningssätt för att nå kompromisser eftersom det finns ett stort värde i att nå en så bred enighet som möjligt när det gäller alla detaljer i lagförslaget och därmed säkra en bred majoritet bakom äktenskapslagstiftningen. Partistyrelsen är medveten om att det finns synpunkter på delar av den nya könsneutrala äktenskapslagstiftningen men anser att dessa frågor ska vila tills vidare. Det är mycket glädjande att vi har kommit så här långt. Motionen BESVARAS.
Motion E7 Ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 25 timmars förskola
Motion E7:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkar att uppmana våra representanter i partistyrelse och riksdag att verka för att den lagstadgade rätten till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga utökas från dagens minst 15 till minst 25 timmar i veckan.

Partistyrelsens utlåtande: Det finns flera mycket viktiga målsättningar för kommunerna att prioritera mellan när det gäller förskolan – avstånd till närmaste enhet, tillgänglighet under dygnet, personaltäthet och investeringar i personalens kompetens och löneutveckling. Beslut om dessa avvägningar måste kunna fattas så nära medborgarna som möjligt. Partistyrelsen är dock positiv till att utöka rätten till antalet timmar för barn till arbetslösa och föräldralediga. Motionen AVSLÅS.

Motion F3 För miljöanpassade resor i offentlig sektor
Motion F3:1 (Uppsala arbetarekommun) föreslår att Socialdemokraterna i Uppsala, Uppsala län och nationellt ska arbeta för en resepolicy för staten, kommunerna och landstingen som: Främjar ökat resande med tåg generellt och i synnerhet inom Norden. Främjar videokonferenser och andra alternativ till resande. Prioriterar minsta möjliga klimatpåverkan vid tjänsteresor.


Partistyrelsens utlåtande: Vi ser positivt på att offentlig verksamhet som stat, myndigheter, kommuner, landsting styr sitt resande med en resepolicy som uppmuntrar miljösmart resande. Motionen BIFALLS.

Motion F75 Miljöpröva nya stormarknader utanför våra städer
Motion F75:1 (enskild, Uppsala arbetarekommun) föreslår att externa köpcentra görs juridiskt tillståndspliktiga enligt miljöbalken.

Partistyrelsens utlåtande: Kommunerna har planmonopol enligt PBL, plan- och bygglagen. Medborgarna kan därför, genom sina demokratiskt förtroendevalda politiker och via markdispositioner avgöra vilken typ av service de önskar i sin kommun. Att göra köpcenter juridiskt tillståndspliktiga är därför inte nödvändigt för en progressiv miljöpolitik. I samhällsplaneringen ska dock miljöintressen vägas in. Det kan exempelvis handla om att skapa förutsättningar att cykla, gå och åka kollektivt till externa köpcenter. Motionen BESVARAS.
Motion H33 Kriminalisera svenskars sexköp utomlands
Motion H33:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkar att den svenska sexköpslagen ska gälla även om brottet utförs utanför Sveriges gränser.

Partistyrelsens utlåtande: Många svenska män åker till andra länder och köper sex av prostituerade. Kravet på dubbel straffbarhet medför att det inte går att lagföra svenska män som köper sex utomlands om inte sexköp också är förbjudet i det landet. Eftersom detta i praktiken innebär att en svensk som köper sex utomlands har stora möjligheter att gå fri måste det internationella samarbetet utvecklas och förbättras, även i kampen mot andra sexualbrottslingar. Partistyrelsen påpekar vikten av att Sverige fortsätter att trycka på internationellt om att andra länder inför liknande sexköpslag som Sverige har. Partistyrelsen menar även att det bör utredas om kravet på dubbel straffbarhet för sexköp kan slopas då någon under 18 utnyttjas. Motionen BESVARAS.

Motion H43 Gör tortyr till ett brott enligt svensk lag
Motion H43:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkar att tortyr görs till ett explicit brott i svensk lagstiftning.

Partistyrelsens utlåtande: Enligt regeringsformen är svenska medborgare och utlänningar i Sverige skyddade mot kroppsstraff och tortyr. Förbudet är absolut och kan inte inskränkas genom lag. Det råder inte heller någon tvekan om att tortyr och andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, såsom det beskrivs i FN:s tortyrkonvention, utgör brott enligt svensk lag. Svensk domstol har också en vid behörighet att döma över ett sådant brott även om det begåtts utomlands. Vidare är det så att bevisning, i form av till exempel ett erkännande, som framtagits under tortyr saknar bevisvärde och därför inte skulle tillmätas någon betydelse inför en svensk domstol. Motionären menar att tortyr skulle innebära att svensk lagstiftning tillfördes ytterligare skärpa. Emellertid är den svenska straffrättsliga regleringen på området långtgående och ett särskilt tortyrbrott skulle fylla en mycket liten praktisk funktion. Internationella straffrättsutredningen, som övervägde frågan om ett särskilt tortyrbrott, konstaterade i betänkandet Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98) att det inte var lämpligt att införa ett sådant brott av flera skäl. Utredningen ansåg det svårt att med bibehållande av kraven på tydlighet och förutsebarhet inordna ett särskilt tortyrbrott i den systematik som den svenska strafflagstiftningen bygger på. Det fanns enligt utredningen också en betydande risk för sakligt sett onödiga konkurrens- och gränsdragningsproblem. Till detta kommer att begreppet tortyr inte är ett enhetligt begrepp med en fixerad innebörd. I Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen används begreppet med delvis annan innebörd än enligt tortyrkonventionen. Partistyrelsen ser därför inget behov av att införa ett särskilt tortyrbrott. Motionen BESVARAS.
Motion H44 Ta bort preskriptionstiden för mord och andra grova brott
Motion H44:1–2 (Uppsala arbetarekommun) yrkar att preskriptionstiden för mord och andra grova brott begångna i Sverige avskaffas samt att preskriptionstiden för folkmord, brott mot mänskligheten och allvarliga krigsförbrytelser slopas.

Partistyrelsens utlåtande: I januari 2007 kom den statliga utredningen ”Preskription vid allvarliga brott”. Utredningen pekade på att kriminaltekniken har förbättrats mycket under senare årtionden och att den kommer att leda till att fler gamla brott kan klaras upp. Inte minst har polisens utökade möjligheter att ta DNA-prov och större DNA-register medfört stora framsteg för uppklarandet av brott. Utredningen föreslog att preskriptionstiden för mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott ska slopas. Partistyrelsen menar att det är viktigt att ta tillvara den nya teknik som gör det möjligt att lösa allvarliga brott som begåtts bakåt i tiden. Det gör att föräldrar, makar, barn, syskon och andra anhöriga till dessa offer kan slippa leva i ovisshet. Även om det medför vissa kostnader är de humanistiska vinsterna så mycket större om preskriptionstiden tas bort för dessa allvarliga brott. En slopad preskriptionstid har givetvis också en förebyggande effekt och kan spara brottsoffer i framtiden. Partistyrelsen vill emellertid gå längre än utredningen föreslagit i frågan om vilka fall som den nya lagen ska gälla. I utredningen föreslås bara att det ska gälla mord i framtiden, efter det att lagen finns på plats. Vi menar att det också självfallet måste gälla mord som begåtts före ikraftträdandet. Dock inte fall som redan är preskriberade. Om detta har Socialdemokraterna motionerat i riksdagen. Motionen BIFALLS.

Motion H108 Lika rätt att begära faderskapstest
I motion H108:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkas att mammor, barn och pappor ska ha lika rätt att begära att få faderskapet bekräftat.
Partistyrelsens utlåtande: När det gäller frågan om lika rätt att begära faderskapstest gäller nu att barn och mammor kan begära detta. Om modern inte är gift fastställs faderskapet enligt 1 kap. 3 § föräldrabalken genom dom eller bekräftelse. Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och ska bevittnas av två personer. Den ska även godkännas av socialnämnden och av modern. Socialnämnden är skyldig att utreda vem som är far till ett barn när faderskapet inte följer direkt av faderskapspresumtionen och får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet. Nämnden ska föra protokoll över vad som framkommer vid utredningen och som är av betydelse för faderskapsfrågan. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd angående socialnämndens utredning och fastställande av faderskap, SOSFS 2004:16 (S). Enligt föreskrifterna kan socialnämnden, om parterna är sambor och övertygade om att barnet är deras gemensamma, göra en förenklad utredning enligt ett särskilt protokoll, det så kallade S-protokollet. Om parterna samstämmigt uppger att barnet är deras gemensamma och det inte framkommit något som kan ifrågasätta detta bör utredaren avsluta utredningen genom att bereda mannen tillfälle att bekräfta faderskapet. Om utredaren har anledning att känna sig osäker, måste en mer fullständig utredning göras. Det så kallade MF-protokollet upprättas om parterna inte sammanbor samt i de fall då faderskapet är ifrågasatt och flera män kan komma i fråga som barnets far. Partistyrelsen anser att den nuvarande ordningen ger betryggande garantier, så långt det är möjligt, för att det är den biologiske fadern och inte någon annan som fastställs som far till ett barn. Motionen AVSLÅS.

I motion I54:1 (Uppsala arbetarekommun) föreslås att riksdagens öppnande görs till ett sekulärt evenemang och att monarken med familj inte längre ges en nyckelroll.

Partistyrelsens utlåtande: I det socialdemokratiska partiprogrammet förespråkas en övergång från monarki till republik. Men det svenska statsskickets konstruktion som en konstitutionell monarki är ett resultat av en bred politisk uppgörelse som vi Socialdemokrater står bakom. I uppgörelsen ingår också de delar som rör statschefens roll vid riksdagens öppnande, religionstillhörighet och den straffrättsliga immunitet som statschefen åtnjuter. Frågor kring statsskicket och statschefens ställning ingick heller inte bland de författningsfrågor som den parlamentariskt tillsatta grundlagsutredningen hade att behandla. Partistyrelsen vidhåller partiprogrammets principiella ståndpunkt men är i nuläget inte beredd att prioritera frågan om förändringar i statsskicket eller i de villkor som gäller för statschefen. Motionen BESVARAS.

Motion I69 Lagstifta om meddelarskydd i entreprenader
Motion I69:1 (Uppsala arbetarekommun) vill uppmana våra representanter i partistyrelse och riksdag att verka för att rätten till meddelandefrihet för anställda i kommunala entreprenader skrivs in i lag.

Partistyrelsens utlåtande: Vad gäller yrkanden i motionerna delar partistyrelsen motionärernas uppfattning att det är ett stort problem att det i offentligt finansierad privat verksamhet saknas basala möjligheter till insyn, meddelarskydd och andra möjligheter till demokratisk kontroll. Detta leder självklart till problem av både praktisk och demokratisk natur för både allmänhet och anställda. Yttrande- och informationsfrihet är grundläggande principer i det konstitutionella systemet. Meddelarfrihet tillkommer alla, och den har bland annat genom reglerna om anonymitetsskydd och förbudet mot straffrättsliga sanktioner ett grundläggande skydd i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Det är alltså inte så att anställda inom den privata sektorn saknar meddelarfrihet. I vissa företag med stark anknytning till det allmänna gäller dessutom samma meddelarskydd som för offentligt anställda. Det gäller dels företag som ägs av kommuner och landsting, dels andra enskilda rättssubjekt som har anförtrotts uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Grundlagsregleringen ger emellertid inte övriga privatanställda samma skydd som offentliganställda i dessa frågor. Allt mer sjukvårdsverksamhet och äldreomsorg utförs av privata utförare på uppdrag av kommuner och landsting. Allt fler arbetar i skattefinansierad privat verksamhet inom vården, förskolan, skolan och omsorgen. Partistyrelsen menar att det faktum att kommuner och landsting inte driver all verksamhet i egen regi gör att det kan behövas justeringar i nuvarande lagstiftning i de fall den bygger på att verksamheten drivs enbart i egen regi. Ett problem med nuvarande lagstiftning gäller de anställdas rätt att yttra sig om verksamheten. Inom den offentliga verksamheten gäller regler om allmänhetens rätt till insyn och de anställda har en så kallad meddelarfrihet som gör att de kan påtala till exempel missförhållanden utan att arbetsgivaren kan komma med sanktioner. Sedan förra året gäller detta också anställda i kommunala bolag. Men för privata utförare som arbetar åt kommuner och landsting gäller den helprivata sektorns regler trots att det handlar om skattefinansierad verksamhet. Man kan hamna i den absurda situationen att ett vårdföretag menar att missförhållanden eller brister klassas som ”företagshemligheter” trots att det är helt nödvändig information för att trygga patienternas säkerhet. Ett annat exempel är den anställde som upptäcker missförhållanden på ett offentligt finansierat privat drivet daghem. Denne har visserligen rätt att gå till pressen med detta, men det finns inget hinder mot att företaget efterforskar vem som lämnat uppgifterna till pressen. I förlängningen kan detta kosta den som läckt både anställningen och i värsta fall skådestånd för att ha röjt ”företagshemligheter”. Motionen BESVARAS.

Motion I71 Lagstifta om meddelarskydd i entreprenader
I71:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkas att meddelandefriheten garanteras med ett effektivt meddelandeskydd när offentligt finansierad verksamhet läggs ut på privata företag.
Partistyrelsens utlåtande: Vad gäller yrkanden i motionerna delar partistyrelsen motionärernas uppfattning att det är ett stort problem att det i offentligt finansierad privat verksamhet saknas basala möjligheter till insyn, meddelarskydd och andra möjligheter till demokratisk kontroll. Detta leder självklart till problem av både praktisk och demokratisk natur för både allmänhet och anställda. Yttrande- och informationsfrihet är grundläggande principer i det konstitutionella systemet. Meddelarfrihet tillkommer alla, och den har bland annat genom reglerna om anonymitetsskydd och förbudet mot straffrättsliga sanktioner ett grundläggande skydd i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Det är alltså inte så att anställda inom den privata sektorn saknar meddelarfrihet. I vissa företag med stark anknytning till det allmänna gäller dessutom samma meddelarskydd som för offentligt anställda. Det gäller dels företag som ägs av kommuner och landsting, dels andra enskilda rättssubjekt som har anförtrotts uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Grundlagsregleringen ger emellertid inte övriga privatanställda samma skydd som offentliganställda i dessa frågor. Allt mer sjukvårdsverksamhet och äldreomsorg utförs av privata utförare på uppdrag av kommuner och landsting. Allt fler arbetar i skattefinansierad privat verksamhet inom vården, förskolan, skolan och omsorgen. Partistyrelsen menar att det faktum att kommuner och landsting inte driver all verksamhet i egen regi gör att det kan behövas justeringar i nuvarande lagstiftning i de fall den bygger på att verksamheten drivs enbart i egen regi. Ett problem med nuvarande lagstiftning gäller de anställdas rätt att yttra sig om verksamheten. Inom den offentliga verksamheten gäller regler om allmänhetens rätt till insyn och de anställda har en så kallad meddelarfrihet som gör att de kan påtala till exempel missförhållanden utan att arbetsgivaren kan komma med sanktioner. Sedan förra året gäller detta också anställda i kommunala bolag. Men för privata utförare som arbetar åt kommuner och landsting gäller den helprivata sektorns regler trots att det handlar om skattefinansierad verksamhet. Man kan hamna i den absurda situationen att ett vårdföretag menar att missförhållanden eller brister klassas som ”företagshemligheter” trots att det är helt nödvändig information för att trygga patienternas säkerhet. Ett annat exempel är den anställde som upptäcker missförhållanden på ett offentligt finansierat privat drivet daghem. Denne har visserligen rätt att gå till pressen med detta, men det finns inget hinder mot att företaget efterforskar vem som lämnat uppgifterna till pressen. I förlängningen kan detta kosta den som läckt både anställningen och i värsta fall skådestånd för att ha röjt ”företagshemligheter”. Motionen BIFALLS.

Motion J47 Inför demokrati som krav vid svensk vapenexport.
Motion J47:1 (Uppsala arbetarekommun) yrkar att mänskliga rättigheter och demokrati görs till ett kriterium vid svensk vapenexport.

Partistyrelsens utlåtande: Socialdemokratin ska aktivt fortsätta kampen för internationell nedrustning, fred och säkerhet. I ljuset av detta ska den svenska exporten av krigsmateriel vara försiktig och återhållsam. Jämfört med andra länder för Sverige också en restriktiv politik när det gäller vapenexport. Detta synsätt ska vi fortsätta slå vakt om. Det har också slagits fast på tidigare socialdemokratiska kongresser. Frågorna kring export av krigsmateriel behöver också drivas på internationell nivå. Inom EU finns sedan 1998 en gemensam uppförandekod för vapenexport som syftar till ett restriktivt EU-agerande. Den överensstämmer i stort med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexporten. 2008 blev uppförandekoden antagen som en gemensam ståndpunkt. Partistyrelsen anser att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara drivande i det internationella arbetet för att minska spridningen av krigsmateriel och skapa en samsyn kring en restriktiv vapenexport. Partistyrelsen ser flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen eftersom omvärlden och förhållanden som rör vapenexport har förändrats sedan lagstiftningen kom till. Partistyrelsen anser att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag som ligger i fas med utvecklingen på området och som är koherent i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Några principer som partistyrelsen anser bör vara vägledande för en ny lagstiftning är att all handel med vapen och krigsmateriel ska kontrolleras genom strikta regler. Sverige ska vara en föregångare genom sin lagstiftning om svensk export och import av vapen och krigsmateriel. Det måste vara tydligt vad som är legitim anskaffning till självförsvar och militär förmåga som tjänar upprätthållandet av internationell lag. Icke-demokratier och länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna kan inte ges samma legitimitet att få köpa vapen. Vid export ska hänsyn tas till risken för krig och om staten begår brott mot mänskliga rättigheter. Regler för import av krigsmateriel bör utarbetas i enlighet med samma principer som gäller för export av samma slags produkter. Motionen BESVARAS.

torsdag 1 oktober 2009

Test

Äntligen har vi bytt hemsida i föreningen. Vi har också en ny blogg.

tisdag 29 september 2009

Sämre kommunikationer för många Ekebybor

Drygt 3 000 personer i Ekeby har fått avsevärt sämre bussförbindelser och i de flesta fall mycket längre till busshållplatsen sedan 2:ans buss drogs förbi Ekeby istället för igenom. I en insändare i UNT frågar vi oss varför:


Sämre kommunikationer för många Ekebybor


BUSSTRAFIK. Drygt 3 000 personer i Ekeby har fått avsevärt sämre bussförbindelser och i de flesta fall mycket längre till busshållplatsen. Samtidigt ökar trafikbelastningen på Luthagsesplanaden kraftigt. Bakgrunden är att sedan en vecka tillbaka har Uppsala äntligen tre stomlinjer. När tre busslinjer nu går med tiominuterstrafik, även på kvällar och delar av helgen, kommer förhoppningsvis fler att välja bussen.
Men för att minska bussens restid har linjesträckningen ändrats och hållplatser dragits in. För linje 2 innebär det att bussen inte längre går igenom Ekeby, via Nordengatan och Helsingforsgatan. Det betyder att gångavstånden till bussen ökat avsevärt för boende i Ekeby och för alla de barn och ungdomar som har fritidsaktiviteter på kvällstid och
helger i Ekeby bruk.
Att som nu helt och hållet runda Ekeby gör faktiskt inte bussens restid kortare till city. Från Ekebyhus till Stadshuset tar det fortfarande 14 minuter. Den totala restiden från Ekeby (inklusive promenaden) har snarare blivit längre. Den nya linjedragning gör att en lång sträcka aldrig passeras av bussen.
När buss 2 nu inte längre går igenom stadsdelen blir resvägen otrygg för alla barn och ungdomar som själva åker buss, däribland skolelever och unga på väg till och från fritidsaktiviteter. De hänvisas nu till en hållplats i ett mörkt skogsområde vid Flogstavägen. Och detta utan att restiden med buss har blivit kortare.
I Ekeby finns ett par gruppboenden för människor med funktionsnedsättning och äldre med eget boende. Nu minskas kraftigt tillgängligheten till offentlig service för dessa människor. Gatu- och trafiknämnden beslutade om den nya vintertidtabellen redan i februari. Men det som nämnden då beslutade var "att tre linjer, 2, 5 samt 7 föreslås utvecklas till stomlinjer vilket i det första skedet endast innebär utökad trafik."
Ingenting sägs om indragna hållplatser och därmed finns ingen konsekvensbeskrivning. Först i augusti fanns informationen om förändringen på UL:s webbsida. Tydligen har beslutet om den ändrade linjesträckningen fattats över huvudet på medborgarna. Vi undrar vem som har tagit detta beslut och varför.
Helena Olsson
Irene Söderhäll

Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening

tisdag 22 september 2009

Hej och välkommen

Hejsan,

Detta är vår förenings blogg. Här kan du läsa om vårt arbete inom politisk påverkan.

Hälsningar Patrik

onsdag 11 mars 2009

Könsneutrala äktenskap

Sverige ser äntligen ut att få en könsneutral äktenskapslagstiftning som gör det möjligt för homosexuella par att ingå äktenskap. Men den föreslagna lagtexten är inkonsekvent. Enskilda präster (eller motsvarande) kommer att kunna vägra viga par av samma kön. Nu vänder vi oss i Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening i Uppsala till den socialdemokratiska partikongressen för att få den kommande lagen ändrad. Vår motion kommer att behandlas av socialdemokraterna i Uppsala den 2 februari och om de säger ja går den vidare till partikongressen i höst.

Det är inte acceptabelt att enskilda präster, eller motsvarande, ska kunna fortsätta att vägra viga par av samma kön. Såfort lagen är antagen bör arbetet påbörjas med att få den ändrad till det bättre. Om ett trossamfund har beviljats vigselrätt har man tagit på sig en myndighetsuppgift. Då ska man naturligtvis precis som borgerliga vigselförrättare vara skyldig att viga alla som uppfyller lagens krav för att ingå äktenskap. Det hoppas vi att partikongressen håller med om.

Fullerö

Under 2009 är ett beslut om planerna på ett storskaligt externt köpcentrum i Fullerö 7 km norr om Uppsala att vänta. Den som till äventyrs försöker sig på att framställa ”Fullerö Park” som ett miljövänligt projekt har det inte lätt. I december blev den miljöutredning som ska ligga till grund för den kommande detaljplanen klar. Där kan man bland annat läsa:

Transportsystemets påverkan på miljö och hälsa är omfattande och dess andel av de totala utsläppen ökar i omfattning och betydelse. Miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan är förmodligen det av de nationella miljömålen som är svårast att nå. Därför krävs kraftfulla insatser, såväl i teknikutvecklingen som i samhällsplaneringen.

I Miljöprogrammet som antogs av Kommunfullmäktige 2006 är ett av målen att kommunen ska minska beroendet av biltransporter genom att främja en bebyggelsestruktur som gynnar gång-, cykel och kollektivtrafik. Trafikens koldioxidutsläpp är också ett av tre inriktningsområden i Klimatstrategin som antogs 2005.

Kommunstyrelsen i Uppsala antog 2007 en handlingsplan för klimatarbete inom staden som kallas Klimatutmaningen. Den klargör att utsläppen av växthusgaser ska minska med 30% i förhållande till nivån år 1990 (dvs minska med 38 % i förhållande till dagens nivå, eftersom utsläppen ökat sedan 1990).

Slutsatsen i miljöutredningen är dräpande:

Utbyggnaden av Fullerö Park, oavsett om det gäller en full utbyggnad eller bara en del av planförslaget, leder till kraftiga ökningar både i trafikarbete och utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar.